Evapinglan

en dag i taget...en timme..en minut..en sekund......ibland  står tiden helt stilla....vill inte fastna i sorgen...men vill inte heller glömma...
har rensat ut bland alla dina blommor...som vi fått....en del har vissnat nu...
dom är så vackra....men dom här fina blommorna skulle ju ha varit till din dag..när vi skulle få hålla dig i vår famn...nu är dom till din begravning istället......
kan fortfarande inte fatta att du är borta.....känner på min tomma mage....det är så ensamt nu   utan dig....
vill fylla mig med ett nytt liv......inget som ska ta din plats eller ersätta dig--för så kommer det aldrig att bli
men mitt innersta ropar efter den lilla flicka som jag aldrig fick hålla i mina armar
ber till Gud att han ska ge oss  det vi längtar efter....
har inte börjat att jobba än   känner mig inte tillräckligt stark för det....att möta världen därute är inget jag längtar efter så snart....jag vill inte heller gräva ner mig i all tristess......
längtar efter våren och solens strålar..just nu är det grått och regn
ser med förhoppningar fram emot att det skall börjas att knoppa ute i vår trädgård
och med förhoppningar att min kropp ska läka  så det kan börja att spira ett nytt liv därinne
vi ger inte upp
vi tar revanch
vi kommer tillbaka
med nu kraft och mod
kram på er alla
och tack för att ni finns!

jag är så glad att jag har dig fredrik...min sambo  min kärlek och min bästa vän..i en kris situation som denna  så märker jag att vi verkligen har varandra så nära  och så kära...vet inte vem jag hade varit utan dig...imorse när vi vaknade så satt du och spela nåt spel i barnens rum..jag stod inne på toaletten och borstade tänderna...så bara poppade det upp en text inom mig.. den fyllde mig med glädje och hopp...det var carolas låt    "genom allt"         och rätt vad det var så hörde jag genom bruset av vatten kranen inne på toan att du satt och visslade på nåt....jag bara visste..vad.........tvillingsjälar som vi ändå är..
e det carola??  ropade jag.....genom allt   eller??
-mmm sa du...   och jag bara fylldes av kärlek till det som är så mkt större än oss...
det som håller oss samman..den texten ville säga oss något..just i denna stunden   här och nu...  den kom till oss samtidigt i tanken..för att trösta oss..och ge oss en framtid och ett hopp..och den känslan har följt mig hela dagen
jag vill dela med mig av den....

så glad att jag fann dig..så glad att jag fann dig här i mitt liv
ingen kan se mig som du gör....som jag  lever för
nu när du fann mig..nu när du fann mig..här i ditt liv
vet jag att änglarna dom hör
och allt jag har..hoppet som lever kvar
och som aldrig lämnar mig

genom allt......genom eld..genom vatten som renar mig
väljer jag dig min enda längtan
och som jag lever  för....
du har allt....som jag älskar....inget är större än det här
du lyfter mig upp och ger mig vingar
så jag ser   genom allt  ...att du är här

nu när du står här...nu när vi står här och ser på varann
vet jag att drömmen blivit sann...och att kärlek vann
nu när vi står här..nu när vi står här två hand i hand
seglar vi ut mot okänd strand.....
och allt som jag har..är tron som lever kvar...
och som aldrig lämnar  mig

om jag än vandrar i dödskuggans dal....
så är jag inte rädd
för du är med mig
du tröstar mig..och jag lämnar aldrig dig...
genom allt......


text och musik: carola häggqvist

på ultraljudet i torsdags fick vi tyvärr veta att vår baby i magen var död!  det som skulle bli en lyckodag blev en mardröm....kan inte beskriva chocken...vi flög hem och jag kom in på hbg sjukhus
på fredagen fick jag medecin för att sätta igång förlossningen..rädsla och ångest  var nära mig hela tiden...min största skräck..den hemska tanken ..att föda ut sitt barn dött.....
det var fruktansvärt med alla värkar...när man visste att det som skulle ske var att vår baby evelyn skulle födas ut död..  en kemisk förlossning är likadan som en riktig.....men mkt värre..värkarna är inte nådiga när dom pulserar genom kroppen...utan att ta minsta paus nästan..kände mig oerhört liten och rädd......vattnet gick vid halv två på dagen..sen föddes hon ut kl 13.45
vi bestämde att vi inte ville se henne direkt.....det gjorde för ont... rädslan fär hur hon skulle se ut...och hur vi skulle bemöta den chocken...hade en fantasibild av hur hemskt allt var och hur hon kunde se ut......
på söndagen åkte vi in igen och vid 12 tiden kom dom in på rummet med en liten låda..och i den låg vår söta baby....hon var helt perfekt!     mini fötter och tår fingrar med naglar sina söta öron..dom runda kinderna...hon såg så fridfull ut med armarna ikors...vi grät floder över förlusten ...kan inte fatta det..för en vecka sen var ju allting så perfekt!      hon var jätteliten..hade stannat i växten vid 18 veckor pg av näringsbrist trodde dom.....   var ju i v 26 nu men det var inte hon..... hon skulle lätt ha rymts i min hand så liten var hon där hon låg hopkurad i den lilla lådan!  kanske var hon 20 cm i sin fulla längd..kroppen hade blivit lite mörkt röd.. och sen var huvudet lite ljusare....hennes händer var aningen torra..och det var hennes läppar med...munnen var lite öppen.. och strax nedanför hade hon sina händer..det kändes som om hon kanske hade sugit på sin tumme strax innan det sista andetaget....lättnaden att få se henne och att få ta ett sista färväl går knappt att beskriva i ord.    .vår lilla prinsessa..  vi virade in lådan hon låg i med hennes rosa filt...gav henne sina gossedjur...och tog några fina foton...det var en värdig fin och stilla stund..som vi kommer att bära med oss hela livet som ett fint minne...vi smekte henne varsamt över den kalla kroppen..och kände alla små ben i hennes lilla kropp...sen hämtade dom henne igen och vi åkte hem en aningens lättare i våra tunga hjärtan.....att hon hade fått frid......
jag tror att hon dog på onsdag natt..vaknade på nattenav att jag trodde hon hade hicka.....sen kände jag inga rörelser men tänkte  inte på det..vi åkte in till sthlms city  fredrik klippte sig..vi fikade..och sen var det dags för ultraljudet!     orkar inte tänka på det....resan hem med min döda baby i magen gör alldeles för ont att tänka på.....nu är det över..vi måste vidare,,,,vi måste ta en dag i taget......så är det i livet man måste födas och man måste tyvärr dö...en del av oss hinner inte ens att födas...men inte har man levt för intet för det...allt liv är ändå ett liv....vår evelyn blev bara 6 månader inne i magen..hon hann inte ens se dagens ljus..men ändå är hon en del av oss...jag kommer alltid att säga att jag har 5 barn...2 flickor och 3 pojkar
men att min minsta flicka redan är en liten ängel och bor i himlen....
vill sända en tanke till alla våra nära och kära som har varit helt fantastiska!!
våra vänner som har stöttat oss
alla sms  alla blommor  alla tankar  alla ord
vi älskar er alla!
våra vänner ni är  världens skatt...
vill genom dessa ord..
bara få säga   tack...

  såhär såg det ut tidigt i söndags morse när vi uppvaktade emelie på födelsedagen !  hata mig inte för denna bilden gumman...den är sååå  söööt.....GRATTIS PÅ 19 ÅRS< DAGEN  ! PUSS PUSS

   detta är fredriks syster lollos baby albin....som kommer att bli evelyns kusin.....som vi tränar lite på just nu.....

  ha ha  en inte alltför stor och fet julegris.... v.21  ungefär....

det här är vår lilla bebis i magen evelyn när hon var 17 veckor gammal !  visst är hon söt med sin lilla plutmun ! orginalfotot är förstört så detta är det enda vi har kvar....

det här är mina minsta pojkar philip till höger 12 år  och david till vänster 15 år

typ såhär kan det se ut med ett 4-d ultraljud! visst ser det häftigt ut..längtar tills vi själva kan få våra egna bilder på vår dotter evelyn..kanske kan vi lägga in dom bilderna här sen på bloggen!!    nu är det typ6 dagar kvar.........

JAG ÄLSKAR ÄNGLAR....

vilken söt liten ängel jag hittade på en sida..så kanske hon kan vaka över lilla evelyn hon med..