Evapinglan

Var en evighet sen jag hade en riktig mardröm.
Jag är dessutom vid vuxen ålder inte längre mörkrädd 

 Men jag var det som barn för min mamma hade konsten att skrämma upp mig för allt.

Men nuförtiden så älskar jag att sova i ett kolsvart rum.

Var så trött igår ..och däckade vid halv tolv..
vaknade vid tre tiden av mitt eget skrik..
ni vet..man bara sätter sig upp..
-vem är det som skriker??
jo jag...

Så otroligt läskig dröm av värsta sorten var det..
det hände oförklariga saker och jag liksom kastades upp i luften av nån märklig anledning


hade hjärtklappning och mina ögon sökte något att fokusera på där i mörkret..
såg precis ingenting...
och då..
känns ju all lite mer läskigt..
innan man hinner fatta att man bara hade drömt alltihopa..

så jag hoppade upp och öppnade dörren så det kom in lite mer ljus

kurade ihop mig under täcket..


*önskade DU var däääääääääär hos mig*

Bara hålla om mig,du vet..
känna dina andetag bakom min nacke

Dina hjärtslag mot min rygg..

Din närvaro och din trygghet

Saknar dig såååå...



Men nu var jag ensam och fick liksom ta hand om mig själv..
men somnade efter bara nån minut

Tänkte på Dig


det hjälpte...


men hjälp vad rädd jag var...under någon minut..
brrr.brrr...........